Archive for the ‘Okategoriserat’ Category

å regnet bara öser ner

Sista september, regnet har öst ner hela dagen och Mo är nog i något slags esse i sin 3-års trots där ordet aldrig förekommer mer och mer.

Igår var det dop för Mik, oerhört bra, grym präst, fikat löpte på och kramarna från familjen kändes helt ok efter omständigheterna(kanske Hi då men ändå).  Men natten till lördag var det stökigt med Mo och själv hostade och snorade igenom någon timma i natten.  Ordentligt sliten efter en vecka där jag är för frisk att stanna hemma, men känns att det tär på en att gå till jobbet.

Men främst tär det på alla tanker som osökt åker in i politiken…har jag gjort rätt eller är jag helt ute å cyklar?  Jag blir övertygad om varandras sidor hela tiden, det är nog det värsta just nu. Inte minst då folk runt omkring ifrågasätter P, speciellt dennes mor. Förbannad, men samtidigt ledsen hur lågt man kan sjunka för att ”sätta stämpel” på någon. Vad är det dom vill?

Samtidigt så är det mycket nu, klyschan från carl-lennart, men det tär på mig. Det känner jag!  Jag hoppas jag kommer till ett tillfälle då man ser en ljusning, men tror att det behövs något rejält att se fram emot. Docm har jag insett att spendera pengar på mig själv är nästan helt verkningslöst. Jag har massor med pengar som jag egentligen an köpa mig precis vad jag vill ha, men samtidigt får jag lika mycket ångest då jag hellre kunde lagt de pengarna på huset eller något liknande.  Förhoppningsvis kommer vi in på minimalismen igen så vi kan börja båda skänka bort saker och köpa mindre.   Det har blivit bättre sen vi såg dokumentären, men jag tror man kan mer. Dock är detta är bra början och nu tänker vi iaf dess tu mer inför varje köp.

Luddigt inlägg, gjorde precis en Mensa-test och fick 122, kanske ska ta mig in i den klubben med då, iaf börja med kluriga gåtor. Det kändes både inspirerade och lite klurigt samtidigt!  Hoppas på en bra vecka med sektionsöte och en resa till tyskland får jag hoppas. Alternativt en konferans oxå, men jag känner redan här att det börjar luta åt ett nej.

Nära nu

Nu börjar det rejält närma sig. Mitt enskilt största beslut kommer snart förvandlas till realitet och en förmodan ändring i livet. Jag kommer ständigt bli ifrågasatt på alla framtida middagar, familjeträffar och jobb.  Är det värt det…10.000kr frågan, eller i dagens penningvärde typ 1,8miljoners frågan.

För varje dag som går så blir jag alltid övertygen att det är rätt, medans ett par timmar senare tro att det är helt fel. Jag försöker ta in båda sidor och inse att jag nu HAR tagit beslutet och får jobba utefter det.  Efter mitt 3:e år på SF i sölvesborg så är jag så sjukt övertygad att det är rätt, samtidigt som det kommer bli tuff.     Värdefulla samtal med M & Å som var med är fantastiska, samtidigt som jag får mig själv att jobba emot deras argument mest för att kunna ha det i min minnesbank då jag själv möter ett sådant motstånd.

Fler och fler berättar jag om mitt beslut, det känns oerhört bra efteråt, dock sjukt nervös innan. Vad kommer de säga, hur kommer de reagera?  Just nu har vi 80% extremt positiva, 10 % som tycker det är kul att jag engagerar mig och 10 % som misstycker mitt beslut.     De längsta och tyngsta samtalet har varit med min far som jag inser mer och mer är en kappvändare. Senast vi pratade utvisningar om invandrare som begår grova brott så tyckte han synd om dom och undra hur dom skulle mottas i sina egna länder.  Förra veckan tyckte han det var självklart att de ska utvisas…tid emellan samtalet…3-4 månader.

Men jag lär mig samtidigt deras synsätt på världen och samhället idag och det är sjukt nyttigt. Ännu en bank att lagra, dock måste jag lära mig ännu mer att tygla mitt humör och få ännu vassare avslutningar. I statistik äger jag då jag i nu 8-9 frågor har haft helt rätt i mina samtal med min far.  Senast var bensinpriset, befolkningsmängden i Sverige & antal vådltäkter i S.

Min sammanfattning av Sölvesborg är att det många människor jag personligen inte skulle umgås med fritiden, men en juvel fann jag i en algoritm professor från Härryda. Givande och roligt samtal med båda han och hans fru. Nu kom min äldre son och avbryter mig, då är det dax att lyda. Gutår!

2 barnsfar, toppnamn avgår & sommar

Det är en vis problematik när det går cirka 4 månader mellan varje inlägg. Det händer larvigt mycket och det är bara det senaste man har färskt i minnet.  Men jag försöker beta av det stora delarna så kommer jag nog skriva ett eget inlägg om vår förlossning.

Vår andra son föddes den 12:e maj, en välskapt liten gosse på 3500gr och 50 cm.  Samma vikt men slog storebror med 1 cm. Den upplevelsen var, den här andra gången, mycket mer behaglig och realistisk än vårt första.  Vattnet gick dagen innan vid 12, in på kontroll vid 16, hem igen. Värkarbete hemma från 19 till 23.30.  Åkte in vid midnatt och badade och körde på!  Fick en ovärderlig powernap vid halv 7 då svärmor/doula tog över en stund.  Häftigt kraftiga värkar som gjorde att M2 såg sitt ljus 10.47.  Vistelsen på BB gick lätt och vi åkte hem redan dagen efter.  Fick en natt hemma innan vår lila yrväder kom hem!

Djupare nu, efter de första dagarna tyckte jag det gick väldigt bra. M2 åt, sov och bajsade precis som dom ska. Inte minst så sov han väldigt bra. Men M är i sin djupaste 3-års utveckling vilket känns oerhört tungt ibland. Då sömnen ändå inte är så bra så blir jag tyvärr väldigt fort både arg och högljudd mot M. Jag både skäms och inte. Jag vet att det inte är bra, samtidigt är det som funkar för stunden. dock har jag märkt att han då ”ärver” mitt temperament och det är väl inget jag är stolt över. Men samtidigt har jag ärvt det av min far, men jag vill verkligen kunna lägga band på mig.

Till slut fick jag någon som liknas av en livskris/ångeststund då jag insåg att jag fan knappt kan göra något själv framöver- själviskt absolut men så är det jag ärligt känner.  Jag vill spela fotboll, gärna träna, syssla med politik och kunna läsa och följa med på diverse forum, jag vill kunna umgås med vänner och ta hand om mina åtaganden!  Som tur var jag har jag en förstående sambo så vi la oss en kväll och prata ut, eller jag fick berätta just detta.

Först för jag konkreta verktyg hur jag ska vara mot Mowitz och sen dess har det varit mycket lättare att tackla hans utbrott OCH hans utbrott har oxå blivit färre vilket är skönt att inse.   Sedan så bestämde vi att denna första tiden är ju inte för evigt så veckan efter fick jag både träna och gå på möten vilket kändes som väldigt skönt. Samma sak så skickar jag ut henne en stund på fm för att ta en promenad.  Dessutom är hon mycket starkare nu och det känns skönt att vi är på väg tillbaka på något slags normalläge(kommer aldrig bli normalt, jag vet – men vi har iaf hittat lite rutiner).

 

Till det andra stora är att P.Slva har gått ur partiet. Detta är synd och skam då han är den starke mannen och en av dem som jag såg upp till mest under den tid jag har varit där. Bra talare, sunda idéer. Det känns som ett rejält knytnävslag då jag än en gång, för snart 100:e gången, funderar om jag valt rätt. Är jag beredd på den skitstorm som kommer att komma??  Samtidigt så alla de människor jag kommer överens med är med på mitt tåg och förhoppningsvis blir vi största parti och då är det svårt att peka finger åt då majoriteten av svenska folket tycker vi har det bästa!

Men det är tufft! Jag har på min agenda att skriva ett garderobstal där jag berättar att jag ska kandidera samt ett valordspråk.  Dessa har jag inte haft en sekund över då jag helt enkelt känner mig osäker fortfarande. Tiden får utvisa om jag gjort rätt eller ej, MEN jag vågar iaf försöka!!

 

 

2018 – here we come

MY god…10 februari, ett par månader sen jag skrev sist. Känns som det hänt mer än någonsin i mitt liv.

Först det roligaste:  Dagen innan nyår var vi hos några vänner och åt och drack gott. Då man uppfattas lite som en dryckesnörd fick jag frågan om att smaka på svensk ekologisk premium vodka. Va fan, vodka dricker man inte rent anser jag men jag smakade och shit vad gott det var. Smekte som en öm kram i en solig vik på sommaren!  Så fort jag kom hem goggla jag upp allt jag kunde, jag mailade deras info och sa att jag var intresserad att bli delägare. Det tog ett par dagar innan jag fick svar, men då fick jag ist ett långt och ärligt svar. Köpte A-aktier för 10k och fortsatte mailkonversationen.  Fick sedan besök av en säljare som gav mig massor med smakprov som är meningen att jag ska ut till krogar och sälja denna eminenta dryck. Mer mail och tanken om att ses med grundaren och diskutera jobb som ledamot i bolaget.  Tyvärr gick den första dejten i stöpet då en känd artist ställde in sin konsert pga fibromylagi vilket var ett hårt slag.  Men nu är vi uppe och diskuterar en ny dejt.  Detta kan och jag hoppas blir jävligt stort. Jag sa att inom 2 år så jobbar jag heltid med detta, jag har haft rätt förr.

Det andra roliga men också kontroversiella är att jag är vald till plats nr 22 till höstens kommunalval.  Det är hedrande då de andra 19 framför mig jobbar med politik idag så jag är en av de främsta bland de med minst rutin. Sammanlagt är det 43 namn just nu. Det är förmodligen mitt största beslut i livet, det har funnits där i snart 2 år och har växt fram som en självklarhet till slut, men fortfarande så tvivlar vissa procent av min kropp. Alla dessa människor som kommer ändra åsikt om mig, vända mig ryggen osv.  Som tur har jag hittat en härlig filosof vid namn Aron Flam att lyssna på som hjälper mig oerhört med dessa tankar.  Va fan, är de så jävla upptagna om min politiska åsikt och inte mig som person så kan det ligga gärna va.   Det som mest oroar är nog jobbet och vissa delar av familjen, men med mer information så kommer jag gång på gång prata omkull de när de kommer med sina förutfattade AB meningar.

Det sista är väl jobbet som det blivit en rejäl gryta i nu.  En av de värsta har äntligen tagit sitt vett tillfånga och sjukskrivit sig en längre period. Det känns bra då jag nu har en person på den platsen som både är mer kunnig och enklare att jobba ihop med. Samtidigt som en situvation inne i kapstaden fick vi ut blanketter om hur vi trivs mm.  Den uppföljningen har inte kommit tillbaka än, men det kommer bli oerhört intressant.

Sedan har vi börjat bekanta oss med minimalsim som är ett härligt begrepp. Vi har redan slängt dussintal kläder, uppmot 25 böcker och rensar ut leksaker som M inte leker med. Jag fick känslan först vid jul då jag kräktes på alla dessa julklappar ist för 1-3 väldigt fina så fick han 10-12 medelmåttiga som mest är skräp.  Så nu till 3 -års dagen önskar vi oss egentligen oss pengar av alla för att köpa en ny cykel åt honom.

Annars är M helt fantastiskt, pratar mer, fantiserar mer. Han har börjat accepetera bebisen mer och tycker det ska bli kul. Otroligt roligt med snö nu då vi åker mycket snowracer. Helt enkelt mycket som är på gång, men samtidigt en skön känsla.  Vi inför ett slags mobilförbud när vi är hemma och vi har köpt en perfekt planera veckan kalender!   Nu popcorn och chagginton.  Gutår!

Provanställning klar

Snart jobbat 6 månader på mitt nya jobb. Absolut mest vin under den tiden med ett par få glas vatten då och då. Haft svårt att vara som en gås som min kära sambo säger, att kunna släppa saker som har hänt. Det gäller hela tiden att vara alert då minsta lilla sekund av aktsamhet gör att man missar att skicka en grej.

Men som sagt i det stora hela trivs jag. Jag får bestämma oerhört mycket mer än vad jag tänkt från början. Jag kommer med stora idéer där vi både sparar pengar och jag kommer med nytt färskt blod som gör att det går framåt.

Dock fick detta en rejäl törn idag då jag skulle förhandla om en övergång och i min förvåning fick samma lön som jag redan haft, tom lägre kändes det som! Jag har enormt ansvar och visar framfötterna hela tiden. Detta får jag inget för och dom hänvisar till lönerevision i april? Ska jag gå ett halvår till med denna skitlönen, för detta stora jobbet?   Jag vet inte vad jag ska göra för jag vågar inte chansa att säga nej, men detta känns oerhört tafatt!

Sitter för första gången och går igenom jobb på arbetsförmedlingen, känns tungt! Det här var inte vad jag behövde just nu!

Men skam till den som ger sig, men denna fighten kommer jag nog ta. Ska ringa Metall imorn och se vad de säger!

Fulländad semester

Årets semester, 2017, är den första som jag känner att den är  totalt fulländad  i min mening. För mig så behöver jag få göra en del surdegar som bara blir liggande, gärna något nytt att bygga eller renovera och samtidigt ha semester med allt man ska göra då.  Vad gör man egentligen, ska man inte bara unna sig det MAN tycker om.  Jag älskar att göra mina listor som sedan kan bita av och känna en enorm lustkänsla då jag väl kan bocka av denna.

Detta år tog jag 4 veckor då jag precis hade bytt jobb så det fick ”räcka, tanken var 6 veckor med lite pappadagar men det fick bli bra såhär.  Första veckan var jag själv med Mo själv och hade bara en grym vecka då vi lekte mycket men samtidigt gjorde små små steg varje dag. Sedan hade vi helg med grill med bekanta och allt det där. Nästa vecka var det hyra en lift och byta vindskivor, plåtar. Väl uppe hade vi lite plåt över så bytte det oxå samt rengjorde stuprör mm.  Härlig känsla att köra skylift, oerhört roligt!    Grill hos grannar på onsdagen som tyvärr slutade tråkigt då Mo hoppade ifrån deras studsmatta och skadade foten. 3 dagar innan vi skulle till DK.

Hittade detta inlägg nu 6 veckor senare så skickar ut det så får jag se om jag orkar skriva mer. Sitter just nu med en febrig Mo efter vi premiärbadat i vårt nya badkar!

Branden i City

Jotack, hade väl tanken att skriva detta direkt då det hände, men här sitter man en månad senare.

Ska försöka bara få ner tankarna och känslorna från den dagen, den 1 juli 2017 Borås.

Vi hade varit inne i stan, på väldigt länge, och sett på SM-veckan och bara sett folk.  Efter att ha gått omkring i solen tycker jag att vi ska äta och kommer direkt på hamburgare.   Först bestämmer vi Tugg, men senare så tar vi det på nya Hells Burger.  Väl där är servicen inte särskilt bra, men efter lite pill så får vi ett bord utomhus.  Beställer mat, men då M är väldigt energisk så går jag och han en stund.

Vi går in och kikar in nya krogen Cheers, och sedan in på tvärgata för att få springa lite. Väl där hör vi sirener….storstaden tänker jag. Tacka Oden för att jag bor på landet. Men ljudet förstärks så vi springer ut till Allégatan för att få en glimt. Så snabbt vi kommer ut ser vi 2 brandbilar susa förbi. Och min första tanke är…va fan åker dom in här, det kan inte vara den snabbaste vägen?!

Går bortåt och ser att första bilen stannar och då ser jag detta enorma svarta rökutveckling och springer bort där en desperat Pe står och väntar på mig. En gång i vårt 9åriga liv har jag sett den blicken hos henne förut. Ser på hur rutorna exploderar och efter en lite tillsägelse så går in i restaurangen.  Jag är alltid fascinerad och står bara och ser på och 1000 tankar flyger genom huvudet. Alltid tänker jag tillbaka på Brevik, som jag kom undan med blotta  förskräckelsen.  In iaf, och M älskar det med alla rökdykare mm. Vi får vår mat och äter medans vi ser hur de kämpar med att släcka branden.  Blir utfrågad av polis där jag senare kommer på upplysningar.

Det visar sig nu vara nån skitunge som lekt vid tändvätskan, men detta var ett jobbigt och snabb utveckling!   Denna gången hann vi undan igen, även om vi inte riktigt var i händelsernas centrum.

Men hade vi valt att gå på andra sidan ist och leka….vad hade hänt då?

Sista veckan

Då var den ääääntligen här!  Min sista vecka på det sjukaste jobbet jag någonsin har haft.  Frågan var ska man börja…

3½ år har jag jobbat där, första halvåret var väl ändå ok, men när man prata med kollegor om hur orolig man var när VD:n kom ner, satte sig på en stol, helt pösig och smådrogad ut och säger:

-Ni släckte inte här igår….det är lysrör….de kan börja brinna….då brinner allt ner…då har har ni inga jobb längre….och jag är ansvarig….jag åker i fängelse….och får betala 100.000kr i böter (just denna exakta och larviga siffra är oerhört roligt nu efteråt)…………vill ni att jag ska åka i fängelse eller??

Den sjukaste mytomanen jag någonsin har träffat, elakt som fan, ljuger värre än hin håle själv och kan lura av dig både smöret och mössan när man sitter själv med honom.     Denna varelse har jag jobbat och slitit för…men nu äntligen är det slut.

En rejäl dos separationsångest har jag, det erkänner jag. För första gången på dessa år har det kommit in en ny chef med åtminstone några få grå bakom skallen. Inte någon som ser på vad de andra cheferna gjort….och gjort samma sak.  Han var ett wildcard, men jag tror tyvärr ändå han inte kommer klara av det.  Antingen får han nog då han inte ser någon ljusning eller så knäcks han som så många andra av företaget som är ”värre än Nordkorea”.

Men c:a 1 ton sten släpptes från mitt bröst då jag sa upp mig på min 35 årsdag. Det var en sådan fröjd att känna att detta var rätt beslut, oavsett om alla A:s önskningar uppfylls. Oavsett dom så kommer jag jobba på samma jobb, med förstås nya kollegor hela tiden för under min tid där har det nu slutat c:a 30 personer på ett företag med 25 anställda.

Att inte ägaren har förstått den matematiken är för alla helt otroligt!  Fattar du inte att du gör nåt fel?!?

Dagen efter.

Nu är det lördag, kl snart 21. Hv har tagit Sm-Guld, fick se delar av slutet men Mowitz blev oerhört arg och ville inte se det. :-) Petra är iväg hos vänner och äter gott medans jag precis nattat min son.

Men det är oxå dagen efter min sista dag på B och det är därför jag skriver här.

Dagen flöt på som bara den, visslade och nynnande hela dagen lång och var oerhört tacksam för jag äntligen är klar där.  På fikat så hade jag med en bakad kaka samt massa god ekologisk dricka. Efter alla hade tagit så står jag kvar och håller ett tal.   Jag tackar för ”den sista måltiden”. Jag berättar om hur jag annars brukar vara som person med småpresenter till folk och börjar då dela ut gåvor till Jens, Sara, Thomas, Stefan, Jannike, Joanna och Chrille.  Efteråt bjöd jag alla på fest samt berättade om min bok.  Får ett Olivträd av Pia där hon säger att hon lärt mycket saker av mig och jag varit där i exakt 3½ år.  10% av mitt liv.

Direkt efter kommer Martin fram till mig och halv mumlar så ingen ska höra:  Riktigt bra Martin, det var riktigt bra! Imponerande!   Även Svennis kommer fram och gillar mitt annorlunda koncept.

Sedan får jag en hink med öl, salami och en spritbok av mina goda kollegor och de oxå imponeras av mitt tal.  Sedan går jag bara på moln resten av dagen, hela eftermiddagen går jag runt med min bok och säger några sista ord. Mest känslomässig var nog William och Jannike.  Hade ett långt samtal med William om hur bra vi är och att vi klarat detta osv.  ”Ditt avslut kommer man aldrig kunna matcha, du avgår med en BANG!

Finns otalt mycket mer att skriva, men alla var så snälla och vänliga idag. Helt otroligt, varför är det inte alltid så`? Måste folk våga öppna upp sig först när man har slutat?  Samma tanke som man ska börja hylla artister mm när de har dött istället för när dom lever.

Stanna kvar en stund och prata med Joanna, hon känns som hon vill berätta mer än vad hon får. Hon känns som hon bara vill explodera med alla tankar som hon har. Stackars kvinna!  Sedan kör Jannike hem mig och känner en enorm lättnad.

Jag har klarat av 3½ år där, även om jag fått ta mycket mentalt stryk så har jag lärt mig mer på det jobbet än alla de andra tillsammans.

Jag har suttit i en styrelse och har mer erfarenhet att driva en sådan och vad som krävs.

Jag har fått många vänner för livet och tror att flertalet kommer finnas kvar på riktigt ett tag!

Jag gjorde ett sjuhelvetes bra jobb där, jag gjorde en suverän sorti och kommer bara få positiva ord från det jobbet.

Jag är så nöjd nu att jag vågade ta ett stort beslut, det hade varit enkelt att stanna kvar och bara knega!

 

Senare på kvällen var det match mot Sör borta på en ursel konstgräsplan i regnet.  1-1 i 85:e minuten kändes som en serieseger!  Till klubbis där det bastades, ölades, åts och spela poker långt i på natten!  Härlig start på en grym helg! Idag har det även röjts i källaren och imorn börjar rivning av badrum!

 

Gutår kära själ, fukta din aska!

 

2017 är här

Ja, då var ett nytt år till slut för den här gången.  2016 var ett snabbt och lärorikt år.   Främst för mina 6 månader hemma med Mz. Vi hittade fram till varann, det blev många långa promenader i skogen.  Idag önskade jag kanske att jag gjort ännu mer äventyr, men är nöjd med den tiden.   Annars minns jag inte så mycket mer av vikt.  Allt numera kretsar runt M och hans form och vilja.  Både gott och ont såklart, och under hösten mest ont.  Han fick en större vilja och gav oss flera gråa strån.

Det är fantastiskt med barn, men samtidigt nåt av det värsta man kan utsätta sig för.  Absolut hela sitt liv vänds totalt upp&ner.   Allt från sömn, till tid till mat och vad som anses vara viktigt i livet.   Jag kunde inte i min fantasi förstå vad det skulle innebära!

Annars har hösten varit en oerhört tung tid då det värsta var en uppblossad debatt mellan mig och min mor. Då hon har blockat mig på facebook pga av alla mina delningar.  Det blev en lång debatt och ett 5 långt A4 brev till henne där jag förklarade varför jag tycker som jag gör och varför jag tycker dom gör fel när de prioriterar.   Det slutade med ett skön pratstund i soffan efter några veckor, men det har satt så djupa sår i mig så jag kommer aldrig se eller känna på samma sätt igen.

December var oxå en härlig månad med en grabb som över natten blev 2 år trotsig, bilen gick sönder, bergvärmen lika så.   Sen hade vi årets värsta stund då vi fann vår älskade katt överkörd på granngatan. En enormt jobbigt helg där man verkligen funderade vad det finns för människor där ute.

Sååå ville bara få ur mig en del av 2016 och ser fram emot ett nytt år fullt med redan 2 bokade utlandsresor, tysklandresor med en kompis, sommarfestival i augusti och en rejäl lång sommar (tack föräldraledigheten).

Sommarfestival

Nu var det nästan en månad sen jag var på sommarfestival nere i Sölvesborg.    Bilade ner på fredagen efter många om och men hur vi skulle bo, ta oss ner osv. Men som sagt så blev det polarens bil ner på fredag kvällen och oj vad som väntade oss.

Väl nere hitta vi vår stuga på en camping, träffade trevligt folk tog ett gäng öl innan det blev taxi in till festivalområdet.   Det blev någon slags starstruck på oss när vi kom fram och såg den enda kända SD-mannen efter den andra.   Köpte öl och kom lagom till de sista låtarna till en som spelade  Magnus Uggla covers.  Jag var i himmelriket för en stund.  Sen gick man runt om bara pratade med alla som man tyckte såg trevliga ut, det kändes verkligen som man inte var i Sverige. Alla var glada, öppna och pratsjuka.  Stod en lång stund med Ekeroth och diskutera allt möjligt från att vitt vin är bra för fyllan osv. :-)

Sedan när Noice Forever var jag i totalt esse, träffa en kvinna som jag sett på spelningen i Värnamo. Kul att hitta lite bekanta ansikten.  Dansa, drack hela natten lång och när allt stängde tog vi taxin hem.

Lördag morgon var segt, men det fanns sjukt goda frallor vid receptionen så man repade sig rätt fort, sen var det taggning inför talet i 4 årstiders park.  Någon öl innan och det var en av de varmaste dagarna på sensommaren. Åkte med en förbannad trevlig granne in (som vissa sig var väldigt känd i denna världen med tv-program osv) och tog en stross i Sölvesborg centrum.  Gick förbi Sossarnas tält och hånlog. Jag menar verkligen att hela Sölvesborg var invaderad av SD anhängare. Överallt man såg var det thisrtar, kepsar eller ballonger som visade vem som var störst här.

Tog några öl med damen från gårdagen, som min polare var lite intresserad av, och ytterligare en dam som vi fick med oss.   Den senare kände gubbarna i UT och lovade att presentera oss. Framför mig på den uteserveringen med en öl i näven satt Dan Park!!  och Rönnqvist.  Sjukt stort!

Sedan vidare ner till Parken där vi satte oss på en parkbänk och drack upp vår öl i bar överkropp. En riktigt härlig känsla!   Bort till området där man hälsade på Jomshof, Karlsson mm.  Talet var bra och fullt av applåder, efteråt tog vi fart innan de andra 3000 som var där upp till samma pizzeria.

Där tar vi tag i samma bord som Ekeroth och andra storheter.  In å köpa mat tills vi får reda av Säpo att de har en vip avdelning för oss, jag är inte sen å hänger med gänget så vi får en egen bakgård för oss själva.  Var 10 st och två Säpo agenter. Grym pizza, mycket öl och underbara människor!

Sedan vidare hemåt i en taxi, byta om, ta ett ex antal öl och Fireball till.  Sitter hela förfesten med en snubbe som jobbar för Swebbtv och Sjunne! Underbart par!   Får prata ut om våra problem att få barn, förlossningen osv osv. Magiskt.    Sedan en taxi in igen till området där Shabam var på scen.  Någonstans här så fixade Linda in oss på backstage området där alla var, total starstruck men var där bara en kort stund men det skulle visa sig guld värt lite senare.

Efter detta är allt lite vagt men träffar enbart glada människor (aldrig hänt förut på ett ställe med 3000 pers). Efter den konserten så träffa jag på Dan Park, eftersom jag var som jag är när jag är salong så börja jag prata och det visa sig vara en enormt skön snubbe.   Vi prata om hans verk, hur han levde (misär typ), så jag köpte varsin öl åt oss och efter det höll vi ihop i en timma.  Spelade in roliga filmer mm.  Han hade tom med en ny teckning som jag idiotisk nog inte fick med en hem.  Han sålde en till snubben från förfesten!    Men sedan var det UT Konsert som oerhört mäktigt!  Det var bara ett stort brölkonsert med väldigt hårt tryck längst fram, men det är ju där jag måste vara!

En break efter det behövdes, skulle ha ätit, men det tänkte jag inte alls på utan bara ladda för nästa konsert med Bedårande barn!  Längst fram såklart, jag var den enda som vågade sjunga när Öhrn höll fram micken!  Grymt som vanligt!     Efter denna konsert så var typ hemgång, alla gick utåt, vakterna ville få oss väck men jag fick med johan och sa att vi testar backstage nu.

Ingen vakt och Säpo kände igen oss och lät oss komma in.  Där var hela Noice, Jimmy, Linnéa, Öhrn, Karlsson och ett gäng andra viktiga.  Öl stod på bordet och det bästa av allt skedde.   Pratade med Jesper, Lonodon, lång historia om kramar, en längre utläggning av Säpo hur det jobbet är osv.

Vid halv 3 eller halv 4 gav vi oss som dom sista!  Taxi hem och en sköööön säng.   Tyvärr vakna jag 9 och kunde inte somna om, sjukt irriternade så macka, toa, vatten, resorb tills Johan vakna vid 12.   Pizza i Sölvesborg, sedan en sjukt seg och trött resa hem!   Men det var värt varenda sekund!   Sällan har jag haft en helg med den glädjen och öppenheten hos folk!  Kändes som att vara utomlands på en Chelsea match där alla höll på Chelsea!

You are currently browsing the archives for the Okategoriserat category.