Sömnbrist….

Just nu vet jag inte vem jag mer ska vända mig till, än den här sk dagboken på nätet.

Jag vet inte vad jag är eller vad är på väg att bli, och hur jag ska ta mig ut det. Jag är svag, trött, seg, elak, hård och omotiverad till det mesta. Jag vet inte exakt vad jag ska börja, men ett stort steg var när jag i somras vaknade upp och var helt säkert att P skulle lämna mig.

Alla tecken fanns där, det fanns ingen kärlek kvar mellan oss, bara gamla rostiga band som höll sig kvar mest för bekvämlighetens skull. Vi har ju så mycket tillsammans så vi kan väl hålla kvar ett tag till….typ.

Hur fan går man till att bara uppskatta det man har och varför gör jag det inte redan`? Vad är det som behövs, pengar,tid, nytt jobb?     Jag tror inget av detta, jag vet inte alls vad som skulle göra mig glad längre.  Även om portföljen rusar så blir jag stolt, men aldrig riktigt glad.   En tanke är att försöka tvinga mig till skratt, se roliga filmer(knappt jag skrattar där längre eller ordvitsvideos.

Just nu tog väl ett steg som P har varit på mig om, att söka hjälp.  Men jag vet vad min hjärna och ryggrad skriker när detta kommer på tal. Jag tror liksom inte på det, även om det vore osannolikt att så många får hjälp av det. Nu kom P in och stämningen och kärleken sjönk nog ytterligare några cm.

Jag är livrädd att vi sänker oss själva dag för dag, tills det inte funkar mer. Jag måste hitta tillbaka till glädjen att leva, men samtidigt så känner jag ju mindre och mindre båda kärlek och förståelse från henne för var dag. Ska vi behöva gå såhär ett par år innan vi går isär? Jag kräks av tanken, men samtidigt inte vad vi kan göra åt det just nu.   Jag försöker gång på gång att vi ska göra något åt det, men som oftast så är det glömt några dgr efteråt.

Tror inte jag kan sitta här längre här nu, då hon vankar av och an där ute. Får se vilket krig/fred det blir inatt.  Sömnen är ändå rubbad.

This entry was posted on tisdag, september 15th, 2020 at 10:39 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.

Leave a Reply